Så här långt har jag många gånger funderat på att avsluta mitt projekt och låta mitt författarliv stanna vid ett försök. Det är ju inte så att min försörjning står och faller med detta projekt. Rätt snart brukar jag släppa tankarna utan att jag kommit på varför. Nu funderar jag över vilken drivkraft som ligger bakom min entusiasm. Kunskapen skulle vara värdefull för mig i andra sammanhang.
Människor brukar visserligen beskriva mig som envis. Det är också något som är helt obegripligt eftersom jag vanligen brukar ge med mig när jag blivit överbevisad.
Jag har experimenterat med drivkrafter medan jag skrev berättelsen. I långa haranger förklarar jag hur drivkrafter göds, men jag ska ju utgå ifrån att läsaren är smartare än vad jag är. Därför måste jag slipa bort mina egna allmänna funderingar för att ge läsaren utrymme att dra sina egna slutsatser. Jag vill dessutom att man ska kunna läsa berättelsen i ett rasande tempo.
En gammal vän ringde för att berätta att han hittat min blogg. Han drog några framgångshistorier som lovade gott. Det fanns debutanter som tjänade pengar. För ett ögonblick drogs jag med i hans entusiasm och medan jag fortfarande satt med luren i hand cashade jag in ofantligt mycket pengar.
Publicerat av viddernasman 