Mellan vägskyltar, betongpelare och stressade människor förvandlades promenaden från transportsträcka till förevisning i livets orättvisor. Skillnaden var några små ord som yttrades. Avståndet mellan lyx och misär är inte större än så. Lycka måste vara att inte bry sig.
december 8, 2009 kl 6:47 f m |
Ja verkligen… ofta kan jag känna mig som socialfyllnadsmassa. Man befinner sig bara i det egna intressesfären och det kan bli lyx att få en mötande blick i kassan när man handlar sin mellanmjölk.