Nu vet jag vad en dröm är

Standard

För ett år sedan läste jag boken ”Andra riken” av Gérard de Nerval och mina tankar har ofta återkommit till några av skrifterna i den. Författaren var tidvis sinnessjuk, han kunde minnas sina drömmar med häpnadsväckande precision och vissa återgavs i små berättelser. Jag vet inte om det var sjukdomen som hjälpte honom minnas eller om det var drömmarna som gjorde honom sjuk.

Jag har väl inte boken i färskt minne men ett stycke har etsat sig fast i mig; solen skiner aldrig i drömmen. Utifrån detta och någon rubrik jag sett om att drömmens syfte är att rensa bort onödig kunskap har jag påbörjat en process att skapa en egen förklaringsmodell för att förstå vad drömmen är för något:

Medan den sista medvetna tanken bleknar skapas ett intet som de flesta beskriver som svart i brist på ord som förklarar ingenting, för vem är skickad att förklara vad intet är? Tillståndet som i denna text kallas för intet varar ett kort ögonblick eller kanske en längre tid som upplevs som en evighet. Därefter tänds enstaka objekt som lyser av egen kraft och utan att sprida ljus i sin omgivning. Sedan tänds allt fler objekt medan andra sakta slocknar och försvinner.

Föreställ dig vilket objekt eller person helst. Försök sedan att tänka bort omgivningen kring objektet du tänker på så att det flyter i ingenting. Vilken kraft krävs inte för att åstadkomma den effekten med vilja? Betyder det att dröm och tanke inte är samma sak? Kan det vara så enkelt att drömmar är minnen som sorteras för att skapa plats för nya intryck? Hur vet man vad som är värt att spara medan man sover?

Är det så att om vi lyckas hålla flera objekt (slumpmässiga) vid lyskraft samtidigt kanske en lycklig omständighet får dessa att samverka i sådan grad att vi tror en film spelas upp för oss. Om vi vaknar under en sådan process och minns bilderna så kallar vi det för dröm.

När man sitter och funderar så är allt så solklart men när man skriver ned tankarna så känns det ovan sagda rent idiotiskt.

Så här bloggade jag om boken ”Andra riken” 2010.  

Annonser

»

  1. Igår och idag har jag och ett par kompisar diskuterat dagdrömmar… dagdrömmer du?
    Jag tror inte att man kan kalla det dröm/dagdröm om man kan styra och bestämma skedet. När jag drömmer och tycker att något inte stämmer så upptäcker jag att jag sover och då har jag förflyttat mitt medvetande till ett mer vaket tillstånd. Vid frågan om vad jag dagdrömmer så kan jag inte påstå att det är samma sak varje gång. det är inget jag kan styra men ingångspunkten kan ju vara något konkretare… längtan, sex, dialoger, osv… Men dagdrömmen tar över när tanken släpps fri och kan bli något helt annat än där det började.
    Senare, när jag ”vaknar”, kan jag inspireras av det jag just drömt.

    Gaston Bachelard skriver om dagdröm i ”I lågan av ett ljus” att det är nödvändigt för kreativiteten att dagdrömma. Boken syftar i förstahand till skrivande, poesi.

  2. Dagdrömmer vet jag inte, men jag låter mig lätt distraheras för att låta tankarna fara iväg. Du har nämnt Bachelard tidigare, är nog nyfiken…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s